Springtur
Nyss hemkommen från stallet. Vet inte riktigt varför jag följer med min syster ditt. Jag är nog dö konstig men jag älskar lukten där. Och bara känslan att kunna sitta själv på höskullen och tänka. Den känslan är obeskrivlig. Allt står liksom still. Det är sånna stunder i livet man behöver ibland. en chans att andas in, andas ut.
Fick ett såkallat rus påvägen hem och kände att jag ville springa. Även fast jag egentligen hatar att springa långt ska jag ta en ordentlig runda och när jag kommer hem hoppas jag att min fina syster har tappar upp ett bad till mig? Nu ska jag göra iordning träningskläder och hörlurar. puss!
Kommentarer
Trackback
